Historia

Skogsby

Skogsby, som by betraktad var fram till Ölandsbrons tillkomst ett samhälle som dominerades av tre faktorer: jordbruket, järnvägen och folkhögskolan. För bara 50 år sedan fanns tre livsmedelsaffärer, konditori och café, telefonstation, postkontor och viss social service (ålderdomshem och distriktssköterska).

Ölands folkhögskola startade i provisoriska lokaler i Isgärde, men flyttades till Skogsby 1910, då man fått en donation av den s k apoteksgården 1910. Folkhögskolan fyller 100 år 2006.

Den Öländska järnvägen kom till stånd i början av 1900-talet, och var viktig inte bara för persontrafiken utan också för godstrafiken. Det var en fascinerande syn att se de stora ångloken dra mängder med vagnar fullastade med sockerbetor på sin väg till bruket i Mörbylånga. 1961 gick de sista tågen på den 15 mil långa Ölandsbanan, utkonkurrerad av lastbilar och personbilar.

Gästis/skjutsanstalt

Det första beslutet om att utreda frågan om järnväg togs i nuvarande vandrarhemmets sal.

På den tiden (i början av 1900-talet) var Gästis fortfarande gästgiveri och skjutsanstalt. De dåliga vägarna på Öland till trots fanns en fungerande skjutsorganisation. Enligt kunglig förordning skulle det finnas ett gästgiveri och skjutsanstalt på varannan mil. I Skogsby hade gästgivaren skyldighet att svara för transporter till Resmo, Gårdby, Lerkaka, Färjestaden, Röhälla och Isgärde. Om någon kom med båt till Stora Rör och skulle till Triberga fick man först skjuts från Stora Rör till Isgärde, från Isgärde till Skogsby, som körde nästa resa till Resmo, som i sin tur svarade för resan till Triberga!

Husen

Gästgiveriet var en kringbygd gård (ladugårdsbyggnaderna är idag avstyckad). Det äldsta husets bottenvåning, brygghuset, är byggt i ek. Det tyder på att det byggdes kring 1680. I mitten av 1670-talet hade holländare och danskar invaderat ön och bränt ner 200 byar. På den tiden hade kungen en ekskog mellan Färjestaden ända ner till Ottenby. Avsikten var skeppsbyggen. När ölänningarna stod utan hus fick man ta av ekskogen.

Huvudbyggnaden är byggd i Småland och flyttades till sin nuvarande plats 1770.

Det tidigaste beviset på gästis som skjutsanstalt/gästgiveri är att1770 finns upptaget i kyrkböcker en gästgivare. Mycket tyder dock på att gästis är betydligt äldre!

1920 lades gästis i malpåse för att återuppstå som vandrarhem 1934.

Fem generationer

Sedan 1850 har fem generationer svarat för driften av gästis och vandrarhemmet. Första generationen var Len-Mari och Jonas Carlström. Enligt hörsägen var Len-Mari en kvinna, som förde ”ett herrans regemente” och det trots att hon födde 12 barn av vilka bara ett fåtal uppnådde vuxen ålder. En av dem var Emil, som äktade Augusta. Också här talar man om att det var Augusta som svarade för merparten av själva gästgiveriet. När Augusta gått bort lades gästgiveriet i malpåse (skjutsanstalten försvann i och med järnvägens tillkomst).

Emil och Augusta hade bara en dotter: Stannie. Det var hon som startade vandrarhemmet 1934, då också Emil avlidit året innan. Bäddpriset 1934 var 1 kr.

Stannie hade från början god hjälp av sina fyra döttrar, varav den yngsta, May 5 år, hade uppgiften att hoppa de hårt stoppade halmmadrasserna ”plana”. Karin, äldst av systrarna svarade för driften i 59 år, (1994) då hennes dotter Birgit övertog verksamheten.

Skogsby idag

Den 1 oktober 1972 invigdes den drygt 6 km långa Ölandsbron. Den kom att i grunden förändra ön. Befolkningen ökade, turism och andra näringar fungerade likvärdigt med fastlandet.

Skogsby tillhör Torslunda församling. Det finns 34 församlingar på Öland, där Torslunda är den i särklass största. En tredjedel av öns befolkning (totalt 25 000 pers.) bor i Torslunda församling, där Färjestaden är det största samhället och Skogsby det näst största.

Unika Skogsby

Skogsby domineras inte idag av jordbruket. Från 14 gårdar är det bara två aktiva lantbrukare kvar. Däremot har den fasta befolkningen mångdubblats. Inget av det är särskilt unikt för Öland. Det unika med Skogsby är att man inte bara har en av de största folkhögskolorna i landet; här finns också två forskningsstationer.

Uppsala universitet har en ekologisk station med en mycket omfattande verksamhet som vänder sig direkt till allmänheten. Porten till alvaret, som den öppna verksamheten kallas har dagliga exkursioner, t ex orkidévandringar, alvarvandringar, mystik i mörkret (t ex ugglor och fladdermöss), humlesafari etc.

SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har också en försöksstation i byn. Där får man ströva fritt bland odlingarna. Bl a finns ett 80 – tal olika pioner. Både Porten till Alvaret och SLU:s försöksstation ligger på gångavstånd från vandrarhemmet.

Folkhögskolan, med en klar inriktning på estetiska områden ligger på andra sidan vägen från vandrarhemmet räknat. Också här kan man ströva fritt omkring och bl a beskåda de 40 olika lövträden i skolans trädgård.

I skogen mellan Skogsby och Kalkstad finns två unikum: gamla Skogsby, som består av husgrunder från järnåldern, där den största är 54 x 10 m och därmed den största som man hittat på ön. Porten till alvaret har guidade utfärder till Gamla Skogsby.

Porten till Alvaret

I skogen finns också tvillingarna Anderséns trädgård. Under 40 år har den skapats mitt i skogen och består idag av ett mer än ett hektar ljuvligt trädgårdslandskap. Det är fritt att gå in och titta – eller varför inte ta lunchkorgen med och äta vid något trädgårdsbord.

I Skogsby/Torslunda finns ett femtontal konstnärer/konsthantverkare.

Kommentarer inaktiverade.